Sparrs Berlin-blogg #18: Min Bundesligamardröm

Efter att ha delat med sig av sina drömmars Bundesliga vänder nu Joakim Sparr på steken och listar hur hans mardrömsupplaga av Bundesliga hade sett ut.

Förra veckan hade ni nöjet att ta del av min Bundesligadröm och nu tänker jag skänka er glädjen att ta del av min Bundesligamardröm.

För att begränsa mitt beslutsfattande har jag bara valt klubbar från Bundesliga, Zweite och Dritte. Då 18 klubbar nämndes i mitt förra inlägg så är det bara 36 lag att välja på då både Dortmund II och Freiburg II går bort av förklarliga skäl. Att välja ut 18 lag visade sig vara svårare än vad jag trodde då det gällde att väga lag mot varandra i slutet, så jag fick lite halvt krysta fram en anledning till mitt val. De presenteras inte nödvändigtvis i den ordningen jag valde dem utan lämnar en liten smällkaramell till slutet för att få er att läsa hela texten. Ett litet intresseknep jag alltför sällan använder mig av.

Vi börjar med att klippa av tre klubbar som finns det av snarlika anledningar. VfL Wolfsburg, Bayer 04 Leverkusen och Red Bull Leipzig. De två första finns på grund av sina respektive fabrikers stöd och den sistnämnda i trion är toppen av det själlösa och direkt i kontrast till allt vad tradition heter. Fler rader än så är de inte värda att få. Läggas till här görs även Hoffenheim som vi alla vet fick sina pengar från Dietmar Hopp via hans företag SAP även om de i nuläget är en 50+1-klubb igen. De fyra kan dra åt fanders.

Vi lämnar Bundesligaspåret och gör en avstickare ner till 3. Liga och hittar följande klubbar SC Verl och FC Ingolstadt. Verl behöver knappt förklaras då det är en alldeles för liten förening som jag faktiskt inte känner ett behov av att besöka. De har ingen ”USP” och har de en har jag missat den, men jag tvivlar starkt att sådan information skulle ha förbisetts. Verl är en liten håla utanför Bielefeld och att de är i Dritte är en jätteprestation av dem, men högre än så lär de inte komma under mina livstid.
FC Ingolstadt bildades genom en fusion mellan MTV och ESV Ingolstadt som nådde oanade höjder, men som gladeligen åkte ur efter två säsonger och därefter även trillade ur Zweite till mångas förtjusning.

En sväng till Zweite och där hittar vi Elversberg, Wehen Wiesbaden, Paderborn och Greuther Fürth. I Elversberg är pengar instoppade, Paderborn som jag ska besöka om drygt två veckor för första gången är säkert litet och trevligt, men de har inte i Bundesliga att göra. Wehen Wiesbaden och Greuther Fürth var helt okej när jag var där, men deras tillvaro skulle inte förgylla högsta divisionen och därför är de helt enkelt med i min mardrömsliga.

Vi vänder tillbaka till Dritte för att hitta sista laget som hämtas därifrån och det är faktiskt Waldhof Mannheim. De spelade sju raka säsonger i Bundesliga på 80-talet och efter det 13 raka säsonger i Zweite innan det har varit total katastrof för deras del. När Hertha mötte Kaiserslautern så blev det en övernattning i Mannheim och jag ska vara ärlig att jag inte riktigt uppskattar rutnätssystemet som staden är uppbyggd på. Detta påverkar min bild av klubben då jag även är mer för de andra klubbarna som är i dess närhet som Kaiserslautern, Karlsruher och Stuttgart.

Med elva av arton klubbar framförda och 3. Liga är avklarat så förstår du som läsare att de sju klubbarna som återstår kommer från Bundesliga och Zweite.

Tre givna klubbar från Bundesliga som ännu inte blivit nämnda är Augsburg och Heidenheim. Det är inte direkt så att jag får svårt att sitta helt still eller börja dregla när jag ser mötet äga rum. Mainz gillar jag inte heller kom jag på, då det händer noll och ingenting i mig när de kommer på tal. De har sedan länge gjort sitt i Bundesliga och med handen på hjärtat, hur många skulle sakna dem i Bundesliga?

Union Berlin är nästa lag på listan och nu är det säkert en del av er som tror att det handlar om avundsjuka då de på ett rent sportsligt plan sprungit om och förbi de senaste säsongerna. Men att det har skett har jag inga större problem med då jag har respekt för vad de åstadkommit på planen. Jag hade en naiv förhoppning att deras avancemang skulle vara exakt det Hertha behövde för att ta nästa steg, men som ni vet vid det här laget så blev det inte så.

Det jag framför allt stört mig på Union sedan deras kvalseger mot VfB Stuttgart är att i sin presentationsvideo av sin matchtröja åkte ut till tunneln vid U-Bahnstationen Olympiastadion och skrev att det är Berlins tröja. Samtidigt valde de att spela Champions League på Olympiastadion och har under sina Europakvällar klätt hela stadion i rött och skrivit att detta är deras hem vilket får mig spyfärdig då de när de passar dem själva hävdar att de är från Köpenick som de själva anser inte riktigt är Berlin då de inte vill förknippas med staden vid varje givet tillfälle. Utöver det skriver jag under på varje ord om det Axel sade om Eisern Union och hur de försöker göra sken av att de är något de egentligen inte är. Att de tappat sig själva är deras eget bekymmer, men jag spyr på när de kommer till Västberlin och påstår att det är deras hem.

Näst på tur är Eintracht Braunschweig och även om deras matcher mot Hannover 96 är något utöver det vanliga så har jag aldrig riktigt gillat EBS. Visst de har Sveriges färger och när de var först i Tyskland med reklam på tröjorna hade på Jägermeister, och det är uppfriskande. Men det är något med klubben som jag aldrig riktigt klarat av att älska. Det första som dyker upp i mitt huvud är när de skulle möta Hannover 96 i Bundesliga för första gången på väldigt många decennier och då var det supportrar som tog fram en extremt osmaklig och nog den mest vidriga tröja jag sett i hela mitt liv. Det var en bild på Robert Enke med ett tåg som kör igenom hans mun med texten; Follow your keeper.
Jag uppskattar klubbrivaliteter och när man på fyndigt sätt tetas med varandra, men detta var bortom alla gränser.

Det näst sista laget jag nämner kommer från en stad som jag aldrig riktigt vet vad jag tycker om trots att jag varit där fem-sex gånger eller något i den stilen och det är Düsseldorf. Deras bargata är riktigt trevlig, men har de något mer? Deras plåtlåda till arena ligger ute i mässområdet och det är själlöst att man undrar om det är fotboll eller en badrumsutställning man ska på. Zweite kan de få spela i om de är snälla, men det är aldrig något lag jag överväger att ha med i min Drömbundesliga.

St. Pauli har jag oerhört jävla svårt för och det grundar sig mycket rent ideologiskt. Jag är sann anti-kommunist och tycker att de kommer undan så lätt med sina förbannade kommunistiska Che Guevara-flaggor, deras statements om att de ska vara motståndare till kapitalismen samtidigt som deras fanartiklar finnas att köpa på Stadium i Sverige.

Den enes frihetshjälte är i många fall den andres terrorist och klubben ska vara så välkomna mot alla och inte ha några fördomar, men hur skulle de reagera om jag kom instövlande (tillspetsad referens) på deras hemmastå och vilja stå i mitten bland deras kärna av fans. Jag tror inte att jag skulle anses vara välkommen utan de skulle med rätta vara skeptiska till min entré, men ibland väger mediebilden tyngre. Jag skall erkänna att jag med nöje kunnat konstatera att det är djupa interna konflikter mellan olika grupper då Israel-Palestina frågan blivit oerhörd aktuell och där flera utländska supporterföreningar upplösts eftersom de inte står bakom de tyska fansens stöd för judarna. Glöm inte att alla människor är lika mycket värda, eller hur?


Auf wiederhören,
Sparr, Joakim
Följ mig på Twitter/X!